Skånearkeologi

Projekt

S:a Maria kyrka, Helsingborg

Helsingborgs stad omgestaltar området runt S:a Maria kyrka. Kyrkan uppfördes troligen på 1300-talet och ersatte då en äldre föregångare från 1100-talet. De mesta av förändringsarbetena berör områden som man redan har grävt i. I korsningen Mariagatan och Södra Kyrkogatan framkom en bit av en husgrund med raseringslager. En skärva keramik av stengods påträffades. Den kan dateras till 1200–1400-tal. Omedelbart öster om Mariagatan har man satt två brunnar och då framkom skelett från den tid då området runt kyrkan var kyrkogård. Brunnsschakten var små, ca 3 m2 i markplan och ca hälften i botten och 1,7 m djupa. Det framkom mycket skelettrester i hela fyllningen men de flesta gravarna var förstörda av yngre begravningar. Endast 4 gravar framkom någorlunda intakta. En av dessa gravar är troligen äldre de andra då den döde låg i en något avvikande riktning och hade fått ett mynt med sig i graven.

Norr om Södra kyrkogatan grävdes tre små schakt som var mindre än 1 m2 stora. I schaktet längst i väster, nästan nere vid Mariagatan framkom knappt några skelettrester med i botten av schaktet påträffades en kullerstensbeläggning, antingen en gatubeläggning eller en gårdsplan. De två andra schakten innehöll mycket skelettrester.


3D-modell av skelett 1 vilket framkom i södra schaktet ganska ytligt. 3D-modell: Anders Gutehall.


3D-modell av skelett 3, med rester av en kista, vilket framkom i södra schaktet strax ovanför skelett 5. 3D-modell: Anders Gutehall.


3D-modell av skelett 4, ett barn, som låg tämligen djupt i södra schaktet. 3D-modell: Anders Gutehall.


3D-modell av skelett 5 vilket påträffades med ett mynt i det naturliga underlaget och med en, i förhållande till övriga gravar, något avvikande riktning. 3D-modell: Anders Gutehall.


3D-modell av skelett vilket påträffades i norra delen av Norra Kyrkogatan. 3D-modell: Anders Gutehall.


3D-modell av skelett 7 och 8 vilka påträffades i norra delen av Norra Kyrkogatan. 3D-modell: Anders Gutehall.


Sten

I samband med en arkeologisk utredning vid Finnamosse som ligger väster om Svarte påträffades ett stenblock med något som liknar en hällristning.


3D-modell: Anders Gutehall.


Munka Ljungby

När man bilade bort betonggolvet i Munka Ljungby kyrkas kor framkom rester efter en gravkrypta. Troligen har man rivit valvkappan när man gjöt betonggolvet under åren 1930–31. Strax utanför den östra gaveln på kryptan framkom några människoben. Kryptan, vars insida har varit vitputsad, mätte invändigt ca 2,7x2,3 m. Troligen är det Jacob Krabbe som dog 1597 som är begravd i kryptan. I dag sitter hans gravsten på korets vägg men har tidigare legat på golvet.


3D-modell av gravkryptan i Munka Ljungby kyrka. Foto: Per Sarnäs. 3D-modell: Anders Gutehall.


Kågeröd

I samband med sanering och omläggning av golvet i Kågeröds kyrka framkom ett äldre golv längs södra långhussidan. Golvet som består av stora naturstenar blandat med tegel sträcker sig från den medeltida delen av långhuset till den förlängning av kyrkan som tillkom under senare delen av 1500-talet. Golvet har troligen bestått av naturstenar från början som har ersatts av tegelstenar vid senare begravningar.


3D-modell av södra sidans golv i Kågeröd kyrka. Foto: Per Sarnäs. 3D-modell: Anders Gutehall.


Starby kyrka

I samband med renovering av Starby kyrka framkom under brädgolvet och ett sentida sandlager ett kullerstensgolv som täckte nästan hela långhusets båda sidor. Mittgången påverkades inte av renoveringen. Två 3D modeller har skapats, en över vardera långhussidan. Kullerstensgolvets datering är oklar men det torde ha utgjort golvet i kyrkan så sent som 1819 då man beslutade att golvet skulle läggas om med tegel eftersom det gamla golvet var förslitet och det hade uppstått håligheter ”så att man inte utan mycken möda kunde undvika att falla”. En beskrivning som stämmer bra med det framtagna kullerstensgolvet.

Kullerstensgolvet har genomsökts med metalldetektor varvid det framkom ett antal nålar samt ett mynt på norra sidan. På södra sidan påträffades endast en nål och ett mynt. Golvet är inte det äldsta golvet i kyrkan. I två provgropar vid syd- respektive nordportalen kunde minst ytterligare två golvnivåer iakttas. Båda har varit lagda med kullersten. Den äldsta golvnivån har med C14 metoden kunnat dateras med stor sannolikhet till någon gång under perioden 1085 till 1185. I provgroparna påträffades ett flertal mynt som är under konservering.

Strax öster om syd- respektive nordportalen framkom äldre sekundära valvfundament. Träkol från murbruksprov har daterats till andra hälften av 1400-talet eller första hälften av 1500-talet. De valv som kan ses i kyrkan i dag är omslagna i senare tid. Man har då också ändrat valvindelningen från 4 till 3 valv. Det nuvarande koret uppfördes 1855 som en förlängning av långhuset. Innanför kormuren framkom ett äldre kor och troligen fundamentet till Triumfbågen. Kol från murbruksprover har daterats med C14 metoden till 1190–1285 för den äldre kormuren och 1115–1270 för Triumfbågen.


3D-modell av södra sidans golv och väggar i Starby kyrka. 3D-modell: Anders Gutehall.


3D-modell av norra sidans golv och väggar i Starby kyrka. 3D-modell: Anders Gutehall.

 

Skånearkeologi, Per Sarnäs, 070-882 78 16, info@skanearkeologi.se

Copyright © 2013 Skånearkeologi